Min första mors dag...

...blev helt underbar!

Vi tillbringade förmiddagen på stan i den strålande solen, promenerade och träffade på vänner spontant. Och redan där hade jag varit hur nöjd som helst! Förutom de jättevackra rosorna jag hade fått på lördagen tillsammans med mitt favoritvin, fick jag igår ett halsband som är nåt ut av det finaste jag sett! Blev så glad! Vi avslutade stadsturen med en pepsi max på en bänk i solskenet.

Kort därefter, typ direkt, styrde vi kosan vidare mot Kolbäck för att fira Kimmos mamma, och Kimmos syster Marita som ju också är en mamma. Vi hade grillmiddag i kvällssolen, och Niilo höll som alltid låda.

Lite tjockare, lite gladare, begav vi oss vidare till min mamma. Jag tackade så hjärtligt för att hon behagade att klämma fram mig, och gav henne en blomma. "Det var så lite så!", sa mamma, som faktiskt älskade sin förlossning. Undra vad jag kommer säga till Niilo... tror jag håller mig till "Det var underbart när du slutligen kom!". Niilo passade på att imponera sin mormor och morfar genom att ta sina första krypsteg hemma hos dem!



Myskväll!

Efter en oproduktiv men skön dag har jag lyckats packa ihop och förbereda alla paket som jag har sålt på tradera (skönt å rensa i babygarderoben!). Det kanske inte blir så många kronor per paket, men många bäckar små...!

Ett trevligt inslag under eftermiddagen var förresten att min kära vän Hannah kom förbi. Hon hade kak-abstinens
på mina specialkakor med hemligt recept så jag har lovat att baka till henne. Nu har jag ju bakmaskin tack vare bästa Kimmo så det ska väl inte vara några problem!

Mina hemliga specialkakor som Hannah älskar:



Ska nog börja kalla dom för Hannah-kakor minsann!
Dessa kakor är ju inte de vackraste kanske...men ack så goda!

Kimmos pappa är ju en riktig fiskare han, och därför har vi ofta god lax hemma i olika varianter. Idag blev det en riktig höjdare. Laxburgare med chilli & lime-smak, och mangosalsa! YES! I sommar tänker jag nog grilla dessa och göra en fetaostsås till. Niilo har varit lite gnällig idag så det var rätt skönt när han somnade för natten. Tror att det beror på att vi börjar vänja av honom Minifomen (magmedicin för magknip). Vi har gått ner en droppe i veckan från tio droppar och är nu nere i fyra droppar. Det har gått jättebra ända tills igår när vi kom till enbart fyra droppar. Kanske nån magisk gräns där?


Både Kimmo och jag är ju extremt barnsliga och finner att vara föräldrar till en som just nu uppskattar pruttljud och knasiga danser väldigt roligt. Det kommer liksom rätt naturligt för oss eftersom vi inte riktigt har lämnat denna humornivå själva. Problemet blir ju bara när vi kommer på att vi fortsätter att leka Niilo-lekar även när Niilo sover. Men ibland får man ju skärpa till sig. Trots allt är det...

...väldigt skönt att hinna prata med Kimmo på kvällarna och bara vara vi - utan bebisspråk och bebislekar.