...nattsuddar´n! Västerås piggaste kille.




Jag är helt slut, haha. Börjar få en föraning hur det är att vara småbarnsförälder när man själv är sjuk. Fast på ett sätt är det rätt skönt, man hinner liksom inte känna efter så mycket. Det är bra för en hypokondriker som jag. Har verkligen försökt allt för att få honom att somna. Kimmo är och spelar med sitt band så tyvärr är inte världens bästa lekpappa hemma och kan få honom att däcka av alla lekar de där två kör på med. Jag har försökt mer på en taktik med bad, sagoläsning och mys. Men nu har jag gett upp. Min nya taktik är att hålla honom uppe så länge som det bara går, oavsett vad. Nu har jag kommit till bristningsgränsen = sätta honom i gåstolen som låter något sjukt illa. Den spelar typ tvåhudrafemtio låtar samtidigt så fort man rör vid den. Så det är liksom sista fasen innan jag lassar i honom välling. Sen måste han ju somna?!

Postad i Niilofisken